Arkitekturfrukost: Få internationella uppdrag

Titeln på Sveriges Arkitekters arkitekturfrukost den 22 februari kan tolkas på två sätt. Jag antar att meningen är att skaffa uppdrag i världen. För min del tolkar jag ”få” som avsaknaden av svensk arkitektur, där man förväntar sig en god representation. Olyckligtvis illustreras inbjudan till frukosten av Sveriges bidrag till 2016 års arkitekturbiennal i Venedig. Att det är Maslows behovstrappa var svårt att förstå för dem som villrådigt traskade upp och ned och fann olikfärgade lappar med namn på svenska arkitekter och deras verk. Fast trappan erbjöd en plats att vila efter danska paviljongen, med arkitekten Jan Gehl och hans fokus på det mänskliga livet. Och med 200 inspirerande modeller av hus för boende och gemenskap.

venedig

Värre kanske ändå var vår icke-representation i oktober 2016 vid Habitat III i Quito i Equador, FN:s konferens om bostäder och hållbar stadsutveckling Jo, Peter Eriksson var där, fem månader gammal i sin roll som bostadsminister. Och 30 000 personer från 167 länder. Och en pytteliten svensk paviljong, White design, bland 156 andra utställningsmontrar. Ett litet antal företag hade sina loggor på väggen. Tillfället att visa upp sig i detta sammanhang, det hade inte tagits, varken av Sveriges Arkitekter eller svensk byggmarknad.

quito-3

Viktigast var förvisso antagandet av Agenda 2030 med sina 17 mål för hållbar utveckling. Ett olyckligt val av arkitekt- och byggsverige tycker jag, att inte visa upp sig under dessa fyra dagar med nästan 1000 evenemang, inklusive 8 plenarsessioner, 6 hög nivå rundabordssamtal, 4 församlingar, 16 Intressenter Round tables,10 politiska dialoger, 22 specialsessioner, 3 Urban Talks, en Urban Journalistik Academy, 59 FN- händelser, 42 Village projekt och över 460 Sida nätverk, utbildning och parallella evenemang anordnade av olika intressenter.

Bygg snabbt utan medinflytande!

Snabbare byggprocess! Hurdå? Senarelagt och minskat medinflytande! Enligt Byggindustrin 4/2017 har regeringen tillsatt en utredning, som ska vara klar 15 november 2018. Direktiv är stärkt översiktsplanering och förkortade planeringsprocesser, vilket medför minskat medborgarinflytande. Även ett begränsat krav på detaljplan ska utredas. Att kommunen själv ska få möjlighet att bestämma om detaljplan behövs, det ökar förutsättningarna för att snabbare kunna tillgodose behovet av bostäder i Sverige, säger Peter Eriksson, som sedan maj 2016 är både bostads- och digitaliseringsminister. Att medborgarnas kunskaper kan tänkas berika planarbetet i tidigt skede, det är ingen tankefigur för de bestämmande i vårt land. Och att det i sin tur kan minska senare överklaganden, det faller inte beslutsfattarna in.

Att ökad digitalisering med förfinad 3D-användning är här för att stanna, det konstaterar Byggindustrin i nr 2/2017. Bättre kommunikation i byggande och förvaltning skulle kunna spara tio procent av totalkostnaden, 60 miljarder enligt Svensk Byggtjänst rapporterar de vidare. Men att låta den förfinade digitaliseringen underlätta kommunikation med medborgarna, den polletten har inte ramlat ner

Demokratisk Dialog

Den direkta orsaken till denna blogg/hemsida är att jag vill finna en väg för ”den vanliga människan” att med sin kunskap och med sitt intresse bidra till besluten i vårt samhälle. Vi ska inte behöva tåga med plakat och demonstrera! Med ömsesidig lyhördhet och respekt bör vi kunna uppleva delaktighet och besluten bör bli så bra som möjligt!

folkets-demo-01-foto-roger-sahlstrom

I Heidelberg och i Bonn har man kommit långt med medborgardeltagande. Politiska förslag måste föreläggas allmänheten för diskussion med politiker och tjänstemän, innan politikerna fattar beslut. I Heidelberg var det trycket från medborgarna som ledde fram. I Bonn var det borgmästaren som med Heidelberg som modell satte igång processen, som nu gått så långt att även budgeten är föremål för öppen diskussion.