Medborgardemokrati i Nacka?

sten-2

Ett exempel på dagens situation är Nacka, där Miljövårdsrådet med sina 100 medlemmar och 8 styrelseledamöter på frivillig bas jobbar med information och remissvar. 35 svar under 2016!

”Tyvärr har på senare år många av de viktigaste besluten som gäller Nackas utveckling fattats av politiker utan samråd med allmänheten”, skriver ordföranden Jan Åman i årets första Miljövårdsnytt.
nm2
Detta är sidan 1 av 10 som i mars 2017 visar pågående byggärenden i Nacka, tagen från Nacka Miljövårdsråds hemsida, http://www.nackamiljo.se. I snart 50 år har rådet funnits. Man använder sin lediga tid att bevaka det som händer inom byggande och transport inom Nacka kommun, som består av bl a Henriksdalsberget, Finntorp och Ryssviken, Saltsjö Boo, Älta och Saltsjöbaden med Fisksätra, med nära 100 000 boende.

Är det så här vi vill ha det? Heidelberg och Bonn är exempel på att deltagande kan berika byggprocessen.

Arkitekturfrukost: Få internationella uppdrag

Titeln på Sveriges Arkitekters arkitekturfrukost den 22 februari kan tolkas på två sätt. Jag antar att meningen är att skaffa uppdrag i världen. För min del tolkar jag ”få” som avsaknaden av svensk arkitektur, där man förväntar sig en god representation. Olyckligtvis illustreras inbjudan till frukosten av Sveriges bidrag till 2016 års arkitekturbiennal i Venedig. Att det är Maslows behovstrappa var svårt att förstå för dem som villrådigt traskade upp och ned och fann olikfärgade lappar med namn på svenska arkitekter och deras verk. Fast trappan erbjöd en plats att vila efter danska paviljongen, med arkitekten Jan Gehl och hans fokus på det mänskliga livet. Och med 200 inspirerande modeller av hus för boende och gemenskap.

venedig

Värre kanske ändå var vår icke-representation i oktober 2016 vid Habitat III i Quito i Equador, FN:s konferens om bostäder och hållbar stadsutveckling Jo, Peter Eriksson var där, fem månader gammal i sin roll som bostadsminister. Och 30 000 personer från 167 länder. Och en pytteliten svensk paviljong, White design, bland 156 andra utställningsmontrar. Ett litet antal företag hade sina loggor på väggen. Tillfället att visa upp sig i detta sammanhang, det hade inte tagits, varken av Sveriges Arkitekter eller svensk byggmarknad.

quito-3

Viktigast var förvisso antagandet av Agenda 2030 med sina 17 mål för hållbar utveckling. Ett olyckligt val av arkitekt- och byggsverige tycker jag, att inte visa upp sig under dessa fyra dagar med nästan 1000 evenemang, inklusive 8 plenarsessioner, 6 hög nivå rundabordssamtal, 4 församlingar, 16 Intressenter Round tables,10 politiska dialoger, 22 specialsessioner, 3 Urban Talks, en Urban Journalistik Academy, 59 FN- händelser, 42 Village projekt och över 460 Sida nätverk, utbildning och parallella evenemang anordnade av olika intressenter.

Bygg snabbt utan medinflytande!

Snabbare byggprocess! Hurdå? Senarelagt och minskat medinflytande! Enligt Byggindustrin 4/2017 har regeringen tillsatt en utredning, som ska vara klar 15 november 2018. Direktiv är stärkt översiktsplanering och förkortade planeringsprocesser, vilket medför minskat medborgarinflytande. Även ett begränsat krav på detaljplan ska utredas. Att kommunen själv ska få möjlighet att bestämma om detaljplan behövs, det ökar förutsättningarna för att snabbare kunna tillgodose behovet av bostäder i Sverige, säger Peter Eriksson, som sedan maj 2016 är både bostads- och digitaliseringsminister. Att medborgarnas kunskaper kan tänkas berika planarbetet i tidigt skede, det är ingen tankefigur för de bestämmande i vårt land. Och att det i sin tur kan minska senare överklaganden, det faller inte beslutsfattarna in.

Att ökad digitalisering med förfinad 3D-användning är här för att stanna, det konstaterar Byggindustrin i nr 2/2017. Bättre kommunikation i byggande och förvaltning skulle kunna spara tio procent av totalkostnaden, 60 miljarder enligt Svensk Byggtjänst rapporterar de vidare. Men att låta den förfinade digitaliseringen underlätta kommunikation med medborgarna, den polletten har inte ramlat ner

Morgonforum

Morgonforum är Forums seminarieverksamhet med plats för inspiration, kompetensutveckling och provokation. Genom sektorsövergripande samtal skapar de idédebatt och bidrar till ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor.

Frukostseminariet fredag 13 januari 2017 inleddes av Jakob Svensson som  talade om engagemang och deltagande på sociala medier utifrån sin bok ”Sociala medier och politiskt deltagande i Sverige: Om det digitala deltagandets drivkrafter”. Den är populärvetenskaplig och finns gratis tillgänglig på: https://www.iis.se/docs/Social…

Seminariet filmades och gå att se  på http://www.morgonforum.se.

Celsings krematorium

Kasper Salinpriset gick 2013 till nya krematoriet på Skogskyrkogården. Två år senare står den som ett av Christos stora insvepningsprojekt, fast här med plast som inpackningsmaterial. Det handlar om totalrenovering p gr av byggnadsfel.

Ett fel, hur stor makt har en arkitekt över utformningen? Juryn vid den arkitekttävling, som vanns av Johan Celsing, säger att avskedet vid kremering är viktigt. Men jag undrar om de fattat det abstrakta och teatraliska våldet på den sörjandes avsked, som blivit resultatet. När min mor gick bort fick jag skjuta in kistan i elden, sedan sitta ute i den fina omgivningen på Skogskyrkogården och fundera och meditera, och därefter ta ut askan ur ugnen.

Icke så här. Man får vänta medan begravningsentreprenören går in och tänder ett ljus, och så kommer man in i ett rum med tio stolar.

skogs-2

Och så reser sig entreprenören, drar undan ett draperi intill ingången.

skogs-1

Där, högt på en truckvagn står en tjänsteman med kistan, där jag själv inte ens fått lägga min ros. Så står han stilla. Jag står obekvämt och med näsan tryckt mot en glasruta, till dess kistan förs in i elden och entreprenören drar för gardinen och sätter igång att prata och prata, trots att jag bett om ensamhet och tystnad.

Personalen har alltid varit ödmjuk och vänlig. Men vem ansvarar för detta teaterspektakel, utan respekt för det enskilda avskedet? Enligt utsago kyrkogårdsnämnden, som beställare i samarbete med arkitekten.

Det går att arrangera så att kistan tas in i rummet, vilket inte är att följa sin kära till elden.

Arkitekten bör ha fantasi nog att skapa rum för olika avsked. Beställaren, kyrkogårdsnämnden bör ha erfarenhet att beställa rum också för ovana ceremonier. Båda har ett stort ansvar för att ge rum för ett värdigt avsked i en av livets svåraste stunder. Att ge krematoriet ett fint yttre på Asplunds skogskyrkogård, ett världsarv, är en stor och svår uppgift. Att skapa rum för de människor, som där tar avsked, det ger inget Kasper Salinpris. Enligt mig är det den kanske största utmaningen.

Charrette

Charrette är en metod för projekt, som jag införde från Washington DC år 1997, då det användes  i Saltsjöbaden. Det har senare fått en  utbredd användning, ibland under annat namn. Det har också utvecklats på olika sätt.

Idé till spade-3

Charrette handlar om samverkan i projekt i tidigt skede. Det gäller såväl fysisk planering som andra kommunala beslut. Alla parter som berörs av ett projekt samlas i tidigt skede och sätter tillsammans ramar för projektet. Det kan vara markägare, entreprenörer, politiker, tjänstemän och inte minst allmänheten, vars kunskap berikar projektet. Arkitekter skissar under charrettetiden. En av många förtjänster med detta förfaringssätt är att förebygga sena klagomål, man förkortar tiden för genomförande.