Medborgardemokrati i Nacka?

sten-2

Ett exempel på dagens situation är Nacka, där Miljövårdsrådet med sina 100 medlemmar och 8 styrelseledamöter på frivillig bas jobbar med information och remissvar. 35 svar under 2016!

”Tyvärr har på senare år många av de viktigaste besluten som gäller Nackas utveckling fattats av politiker utan samråd med allmänheten”, skriver ordföranden Jan Åman i årets första Miljövårdsnytt.
nm2
Detta är sidan 1 av 10 som i mars 2017 visar pågående byggärenden i Nacka, tagen från Nacka Miljövårdsråds hemsida, http://www.nackamiljo.se. I snart 50 år har rådet funnits. Man använder sin lediga tid att bevaka det som händer inom byggande och transport inom Nacka kommun, som består av bl a Henriksdalsberget, Finntorp och Ryssviken, Saltsjö Boo, Älta och Saltsjöbaden med Fisksätra, med nära 100 000 boende.

Är det så här vi vill ha det? Heidelberg och Bonn är exempel på att deltagande kan berika byggprocessen.

Bygg snabbt utan medinflytande!

Snabbare byggprocess! Hurdå? Senarelagt och minskat medinflytande! Enligt Byggindustrin 4/2017 har regeringen tillsatt en utredning, som ska vara klar 15 november 2018. Direktiv är stärkt översiktsplanering och förkortade planeringsprocesser, vilket medför minskat medborgarinflytande. Även ett begränsat krav på detaljplan ska utredas. Att kommunen själv ska få möjlighet att bestämma om detaljplan behövs, det ökar förutsättningarna för att snabbare kunna tillgodose behovet av bostäder i Sverige, säger Peter Eriksson, som sedan maj 2016 är både bostads- och digitaliseringsminister. Att medborgarnas kunskaper kan tänkas berika planarbetet i tidigt skede, det är ingen tankefigur för de bestämmande i vårt land. Och att det i sin tur kan minska senare överklaganden, det faller inte beslutsfattarna in.

Att ökad digitalisering med förfinad 3D-användning är här för att stanna, det konstaterar Byggindustrin i nr 2/2017. Bättre kommunikation i byggande och förvaltning skulle kunna spara tio procent av totalkostnaden, 60 miljarder enligt Svensk Byggtjänst rapporterar de vidare. Men att låta den förfinade digitaliseringen underlätta kommunikation med medborgarna, den polletten har inte ramlat ner

Charrette

Charrette är en metod för projekt, som jag införde från Washington DC år 1997, då det användes  i Saltsjöbaden. Det har senare fått en  utbredd användning, ibland under annat namn. Det har också utvecklats på olika sätt.

Idé till spade-3

Charrette handlar om samverkan i projekt i tidigt skede. Det gäller såväl fysisk planering som andra kommunala beslut. Alla parter som berörs av ett projekt samlas i tidigt skede och sätter tillsammans ramar för projektet. Det kan vara markägare, entreprenörer, politiker, tjänstemän och inte minst allmänheten, vars kunskap berikar projektet. Arkitekter skissar under charrettetiden. En av många förtjänster med detta förfaringssätt är att förebygga sena klagomål, man förkortar tiden för genomförande.